Ja, nej, kanske, senare, aldrig. du är ful, du är snygg. ska vi ligga, hos dig eller hos mig?

Hur ska man lösa något som inte går att lösas?
Var drar man egentligen gränsen hur mycket man får offra i livet för att ha det lite roligare och lite godare?
Och vad kommer man själv att vinna på i framtiden?

Typ som nu.
Jag är sjukt kaffe sugen men jag är rädd att om jag tar en kopp kaffe nu kommer jag inte somna. Låg nämligen sömnlös hela natten inatt.
Men jag vet heller inte om jag kommer att få några biverkningar på just den här kopp kaffen.

Att sluta röka.
Jag tycker ju att det är gott och i dag har jag verkligen velat haft en.
och hur många dagar ska man tvingas stå emot en cigg tills man faktiskt får ta en?

Göra situps varje dag.
Det är ju bara så sjukt tråkigt. Och varje kväll kommer man ihåg det för sent så man måste typ kliva upp ur sängen för att göra dom.
Vinner jag någonting på det? Kommer jag verkligen få en snyggare mage för att jag gör lite situps någon kväll i veckan.. Finns det garanti för det?

Att tänka på andra framför sig själv.
Ska man verkligen gå runt med lite små ångest att man inte har hört av sig till någon när man inte vet om man faktiskt vill höra av sig.
Och ska man bry sig om t.ex. utseende?
Kan man blocka sitt dåliga samvete utan att ångra sig senare?

Vad är bäst?? Att kämpa på och ha ont nu eller kämpa på och kanske inte alls ha ont sen.. Äsch...
Det är mycket att fundera på.. Och jag tror ta mig tusan att jag ska ta mig en kopp kaffe ändå. Sova kan jag göra när jag är pensionär.